Christian I instiftar Københavns universitet 1479. Danmarks första egentliga universitet var dock akademin i Lund 1425-1536.


1410

Erik av Pommern inleder ett långvarigt krig med hertigarna av Holstein och Hansan om Sønderjylland.

1412

Magrethe dör och Erik är nu ensam regent.

1413

Landskrona (Landscrone) får sina stadsrättigheter av Erik av Pommern, som anlagt staden med avsikten att göra den till Nordens huvudstad.

1416

Erik av Pommern slår sig ner i København och gör staden till Danmarks huvudstad. Erik låter anlägga Krogen, Kronborgs föregångare, vid Helsingør för att kunna bevaka inseglingen genom Öresund.

1424

Hanseaterna bränner Landskrona.

1425

Nordens första egentliga universitet, akademin i Lund "Studium Generale" inrättas vid Gråbrödraklostret och är i bruk till år 1537.

1427

En dansk-svensk flotta besegrar en hanseatisk, i ett stort sjöslag i Öresund.

1428

Hansan tar revanch och sänder en ny flotta in i Öresund vilken blockerar København och härjar längs de själländska och skånska kusterna. Bl a bränns Landskrona. Kung Erik lyckas dock till sist bryta blockaden och jaga bort hanseaterna.

1429

Erik av Pommern inför den kontroversiella Öresundstullen, som kommer att äga bestånd ända till år 1857, och som kommer att skaffa Danmark många fiender.

1430

Den gula Nordiska flaggan med rött kors, accepteras av Erik av Pommern.

1432

Fredsmöte i Horsens mellan kung Erik och de holsteinska grevarna. Erik tvingas avstå hela Sønderjylland med undantag för Haderslev.

1434

Erik av Pommern avsätts som kung i Sverige genom Engelbrekt Engelbrektssons uppror. Svenska trupper under Engelbrekt tränger in i Skåneland och besätter större delen av Halland. Kung Erik skickar skåneländska trupper mot de upproriska svenskarna, men skåneländarna som önskar bevara freden i gränstrakterna ingår en separatfred med Sverige.

Erik av Pommern påbörjar byggandet av Malmöhus fästning.

1435

Stridigheterna inställs mellan unionskung Erik och hans svenska undersåtar. Erik blir åter kung över Sverige, och Karl Knutsson Bonde utses till marsk. Fred sluts i Vordingborg mellan Danmark och Hansan.

1436

Det svenska rådet uppsäger återigen sin tro och lydnad till Erik av Pommern. Engelbrekt bryter i samband med detta in med svenska trupper i Halland och nordvästra Skåne, men även Blekinge hemsöks av svenskarna. Engelbrekt hejdas dock till sist vid Rynebro utanför nuvarande Ängelholm, av en skånsk härstyrka.

1437

Den heraldiska gripen i Skånes och Malmös vapen tillkommer genom att Erik av Pommern förlänar Malmö ett nytt vapen "et røt grips howith meth rødh hals oc rødhe øren oc owen på howithet een forgult krone meeth en busk strudzfiedhre myt aa kronen, hwidh oc rødh".

1439

Erik av Pommern avsätts som kung i Danmark.

1440

Eriks systerson Christoffer av Bayern blir ny kung i Danmark, och inom de kommande två åren också i Sverige och Norge. Den verkliga makten i Danmark ligger dock hos ärkebiskopen i Lund, Hans Laxmand.

1448

Christoffer dör och Christian I väljs till ny dansk kung. Svenskarna accepterar inte valet och väljer istället Karl Knutsson Bonde till svensk kung.

1452

Svenske kungen Karl Knutsson Bonde rycker in i Skåne 1452 med en här på 40 000 - 80 000 man, uppgifterna varierar. Men den svenska Karlskrönikan förtäljer att hären är "större än någon förut mindes av Sverige vara dragen". Under dessa hemska dagar härjar svenskarna i hela Skåneland, såväl i Skåne som i Halland och Blekinge. Landsbygden härjas grymt och Helsingborg går upp i lågor, eller som det heter i Karlskrönikan "sedan lät kungen en eld i staden tända, och brände upp den i alla ändar". Krönikören fortsätter, "Landskrona skinnade han och brände upp skeppen som där lågo". Staden lyckas dock undgå brand tack vare sin underkastelse och brandskatt. Lund plundras och bränns ned, liksom ärkebiskopens slott Borgeby. Även Värpinge vid Lund skövlas och bränns, och vid Dalby massakreras ett skånskt bondeuppbåd, eller med krönikörens ord "Och en hop bönder hade församlat sig emot honom vid Dalby kloster. Där slog han många bönder ihjäl och två tusen av dem grep han tillfånga". Åhus plundras och Gälltofta by bränns "då lät han skinna och bränna på båda sidor om sin här". Karlskrönikan berättar att även den gamla medeltidsstaden Vä bränns "i rötter" och likaså "Härlöv och herrgårdar flera". I Blekinge där den svenska mordbrännarhären leddes av Gustaf Karlsson och Birger Trolle, plundras och bränns bl a Sölvesborg. I Halland, där plundringshären delats upp i tre avdelningar som får Axevalls, Rumlaborgs och Älvsborgs län på var sin lott, tvingas svenskarna dock snart dra sig tillbaka till Sverige, när danska förstärkningar anländer.

1453

Tvåårigt stillestånd ingås mellan Danmark och Sverige.

1457

Karl Knutsson avsätts i Sverige, och Christian blir ny kung även där, men det svenska självständighetspartiet lyckas slutligen kasta ut honom ur landet, efter unionspartiets och Christians nederlag vid Brunkeberg utanför Stockholm 1471.

1481

Christian dör och efterträds i Danmark och Norge av sin son Hans. Denne ärver faderns strider med de svenska unionsmotståndarna men lyckas till skillnad från fadern besegra dem i slaget vid Rotebro 1497 och återuprätta unionen.


[1500-talets tidslinje]


[Tillbaka till tiden 1300-talet]


[Tillbaka till menyn]


KÄLLOR:

Uno Röndahl "Skåneland utan förskoning", "Skåneland II - på jakt efter historien"

Folke Hellberg "Skånes Historia"

Hans Wåhlin "Boken om Skåne"

Jonny Ambrius "Skånes Historia i Årtal"

Stiftelsen Skånsk Framtid "333 årsboken"

Skånska Akademien "Skånska galningar"

K Arne Blom & Jan Moen "Snapphaneboken"

Kjeld B Nilsson "Skåne - Vort glemte land"

Sällskapet Skånsk Samling "Säasä 1996"