Skandinavismens födsel i Lund 1829, där Esaias Tegnér lagerbekransar danske författaren Adam Oehlenschläger. Under trycket av liberalismen som växer sig stor och stark under århundradet från 1780 till 1880, upphävs dessutom officiellt "Järnridån" i Öresund 1844, och förbudet mot dansk litteratur i Skåneland 1857.


1800-talet

Ryssland tvingar 1808 Danmark till krig mot Sverige, men en stark engelsk flotta hindrar danska hären att gå över Sundet, och skåningarna slipper denna gång död och ödeläggelser. Bortsett från en blodig episod; massakern på bönderna i Klågerup, som är den sista svenska militära interventionen i Skåneland. Skånelands befolkning är nu helt indoktrinerad; man har antagit Mälarlandskapens historia och hyllar kungar som aldrig har regerat i Skåneland. I slutet av århundradet reses på olika håll i Skåneland segerbeläten av Skånelands erövrare. Såsom protest och tillika uttryck för skånsk aktivism återupptar Matthias Weibull 1872 det medeltida lundensiska ärkebiskopsdömets fana som blir Skånelands rödgula korsflagga.

1808

14 mars

Skånelands framtid står ännu en gång på spel när Danmark förklarar Sverige krig i en utlöpare av Napoleonkrigen, delvis under ryskt tvång, och deltager i ett ryskt-franskt angrepp på Sverige. Vid ett lyckligt utfall skall Danmark få Skåneland tillbaka och Ryssland skall få lägga vantarna på Finland och Sverige norr om Motala. Ryska trupper har redan gått in i Finland, och när dessa har nått Åbo skall den franske fältmarskalken Jean-Baptiste Bernadotte enligt anfallsplanen gå över till Skåne med en dansk-fransk här på 36 000 man. Ryssarna lyckas också med att annektera Finland, men en stark engelsk flotta hindrar Bernadotte att komma över till Skåne. Den blivande svenske kungen får nöja sig med att se över till Helsingborg, och med sjöslaget vid Sjællands Odde sjunker de sista danska förhoppningarna om att kunna genomföra en landgång i Skåne.

1809

10 december

Fred mellan Sverige och Danmark i Jönköping utan att någon av parterna vunnit eller förlorat något som helst.

1810

21 augusti

Sedan Gustav IV Adolf tvingats abdikera har man i Sverige sett sig om efter en ny Karl XII - och vad kan vara mer lovande än en av Napoleons segerrika generaler. Valet faller på Jean-Baptiste Bernadotte, som inte sett annat av Sverige än den bit av det annekterade Skåne, som han kunnat se från sin utsiktspost i Helsingør. Han väljs till tronföljare efter den barnlöse Karl XIII på riksdagen i Örebro.

1811

15 juni

Under Napoleonkrigen har det uppstått stor oro bland den skånska befolkningen då kronprins- regenten Bernadotte hotat med att tvångsutskriva upp mot 50 000 skånska bönder som förstärkningsmanskap. Bönderna beväpnar sig med hötjugor, liar, yxor och spadar för att sätta sig till motvärn. På herregården i Klågerup samlas flera tusen bönder, och strax ankommer garnisonen från Malmö med rytteri, fotfolk och kanoner under ledning av greve Hampus Mörner. Därefter öppnas det, på order av kronprins-regenten Bernadotte och generalen och högste befälhavaren i Skåne JC Toll, eld mot hela skaran i slottsgården. Många dör på fläcken, andra huggs ned när de sedan försöker fly ut över de omkringliggande fälten. När soldaterna från Malmö inte förlorat något över huvud taget, kan den svenska militären notera en överlägsen seger. Hur många skåningar som dödats vet man inte. Officiellt uppger svenska militären 30 dödade och 60 sårade, men antalet är mycket högre. När myndigheterna skall samla upp liken har nämligen de anhöriga bortfört de flesta kropparna för att de inte skall kastas ned i en namnlös massgrav. Och prästerna undlåter att teckna ned dödsfallen i kyrkoböckerna. I triumf släpar de svenska soldaterna ett par hundra fångar till Malmö där de spärras in i fängelsehålorna under Malmöhus. Där får de ligga i sin egen smuts till den 4 november då de förs ut på Stortorget för att få sin dom. Det berättas att fångarna utspridit sådan stank att man inte kunnat nalkas dem närmare än på 50 stegs avstånd. Den slutliga domen som stadfästs av kronprins-regenten Bernadotte, lyder på halshuggning av tre och spöstraff för 24 bönder. 27 får fästningsstraff och 74 kastas i fängelse på vatten och bröd. Många av dem som blivit dömda till fängelse är sinnessjuka när de sedan släpps fria. Deras nerver har brutit samman under den omänskliga behandlingen.

1812

5 och 9 april

Trots att Bernadotte, eller Karl Johan som han nu heter, inte kommer på tronen förrän 1818, har han strax fått den verkliga makten efter att ha valts till kronprins. Den anväder han nu till ett intrigant avtal med Ryssland, som får fria händer i Polen mot att Bernadotte får fria händer mot Danmark. Han vill ha Norge och Sjælland, och kanske också resten av Danmark. Han drömmer faktiskt också om att bli kung av Frankrike, så han får ett imperium från Nordkap till Pyrenéerna.

1814

14-15 januari

Vid freden i Kiel tvingas Danmark avträda Norge till Sverige, men drömmen om att flytta Sveriges gräns från Öresund till Storebælt eller ännu längre går inte i uppfyllelse för Bernadotte. Det sörjer stormakterna för.

17 maj

Norrmännen skaffar sig blixtsnabbt en egen författning på Eidsvold, vilket är helt emot vad Bernadotte önskat, som kommenderar en armé om 47 000 man över den norska gränsen. Men Norge lyckas klara sig bättre ur det svenska strypgreppet än Skåneland, och gör sig inom loppet mindre än hundra år helt fritt.

1815

Vid Wienerkongressen där bl a Danmarks avståelse av Norge till Sverige fastslås, får Danmark som kompensation Svenska Pommern med Rügen, som danskarna dock strax byter ut mot det omtyckta hertigdömet Lauenburg, så de tidigare svenska områdena i Nordtyskland blir istället preussiska.

1829

under året

Skandinavismen uppstår i Lund, och den når samband med en bred folklig samhörighetskänsla med danskheten och dansk kultur i Skåne.

1837

31 december

På isen mellan Helsingborg och Helsingør hålles nyårsnatten 1837-38 en förbrödringsfest mellan skåningar och danskar, som en öppen demonstration mot svenske kungen Karl Johans cirkulärnot mot skandinavismen samma år.

1844

Den svenska järnridån i Öresund upphävs.

1848

3-åriga kriget mellan Danmark och Tyskland utbryter. Deltagandet för Danmarks sak blir till en stor folkrörelse i Sverige och Norge med många skåneländska frivilliga.

1857

Förbudet mot dansk litteratur i Skåneland upphävs.

1860

28 februari

150 år efter slaget vid Helsingborg reser svenskarna en minnessten på Ringstorps backe med texten "MS D 28 Feb 1710-1860" för att markera att Magnus Stenbock räddat Skåne åt svenskarna.

1864

under året

Skandinavismen saboteras, då man från svensk sida sviker Danmark i kriget mot Österrike- Preussen. Danmark tvingas avträda Slesvig och Holstein till Preussen, och detta är sista gången danska soldater har stått vid det Dannevirke, som skåningarna 1000 år tidigare byggde i sitt anletes svett för att försvara Danmark mot tyskarna.

1872

Professor Matthias Weibull nylanserar det medeltida lundensiska ärkebiskopsdömets röd-gula korsfana som en modern hembygdssymbol för Skåneland.

Den nordiska myntunionen införs. Namnet blir krona och öre.

1896

Under 17- och 1800-talen har Skåneland sjunkit ned i ett kulturens mörker. Skånelands människor är nu indoktrinerade. Man har antagit Sveriges historia med Gustav Vasa som "landsfadern" och hyllar kungar som aldrig har regerat i Skåneland. I Malmö reses nu en kolossal ryttarstaty på de skånska patrioternas avrättningsplats - Stortorget, av Skånelands erövrare Karl X Gustav.

1897

I Karlskrona reses en staty över Karl XI. I Oskar II:s närvaro och till en hyllningsdikt författad av lektor Eggertz avtäcks belätet. Någon tanke ägnas inte de patrioter som led en fruktansvärd död i Kristianopel, Ronneby eller Karlshamn.


[1900-talets tidslinje]


[Tillbaka till 1700-talet]


[Tillbaka till menyn]


KÄLLOR:

Uno Röndahl "Skåneland utan förskoning", "Skåneland II - på jakt efter historien",

Jonny Ambrius "Skånes Historia i Årtal", Stiftelsen Skånsk Framtid "333 årsboken"

Kjeld B Nilsson "Vort glemte land"