Under sekelskiftet reses svenska segerbeläten av Skånelands erövrare på många platser. Speciellt underdåniga är man dock i det gamla norska Bohusläns "huvudstad" Uddevalla; där stadens invånare i inskriptionen på sockeln till ryttarstatyn över erövrarkungen Karl X Gustav tackar sin erövrare "genom hvilken de blifvit svenskar".
Den svenska indoktrineringen når oanade höjder i början av århundradet, när man fortsätter resa kunga- och fältherrestatyer och minnesstenar över svenska segrar på olika ställen i Skåneland, och firar olika svensknationella och antiskånska minnesdagar. Redan 1923 ställer den katolske patern David Assarsson krav på undervisning i Skånelands egen historia i boken "Det skånska problemet", vilket han blir mobbad, och i massmedia förlöjligad och hånad för. Försvenskningen fortsätter i modern form bl a av den etermediala styrningen från Stockholm, genom vilken man tar de slutliga stegen på den språkliga och kulturella nivelleringens väg. När man fått sin nya sändare i Hörby proklamerar man i begejstrat i Stockholm att "Nu har vi erövrat Skåne för andra gången!". Den språkliga diskrimineringen tar också sitt uttryck i att människor i Skåneland sjunger och uppträder på "svenska".
under december
I Helsingborg reses ännu en utmanande staty mot Skånelands gamla moderland. En kolossal ryttarstaty av Magnus Stenbock reses på Stortorget, pekande västerut med sin högra arm mot Kronborg och Helsingør, precis som en gång Karl X Gustav mot den svenska västgränsen vid Storebælt. I samband med statyns invigning beskrivs Magnus Stenbock i ordalag som närmast tillmäter denne människa gudomliga egenskaper; som en man med "sann folklighet", och utpräglad "mildhet" och stor "gudsfruktan" osv.
26 februari
250-årsminnet av Roskildefreden firas med rent Grönköpingsmässiga festligheter i Skånelands städer.
28 februari
Chauvinistiska Stenbocksfester anordnas både i städerna och på landsbygden i Skåneland.
Till svenskarnas minne av slaget vid Landskrona reses i Billeberga ett monument med Karl XI:s namnchiffer överst och med inskriften "Slaget vid Landskrona mellan svenskar och danskar utkämpades den 14 juli 1677 på häromkring liggande fält. Förfäders hjältemod manar efterkommande släkten att offra allt för fäderneslandet."
11 februari
I den totala hjärntvättens tecken reses i Vittsjö av "tacksamma och trofasta ortsbor" (!) ett monument över Gustav II Adolf, som vintern 1612 i Skåne tillsammans med sina svenska trupper "grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja." Texten på minnesmärket lyder: "Minne af Konung Gustaf II Adolfs räddning i Wittsjö den 11 februari 1612 av ryttaren Thomas Larsson. - Bygdens män och kvinnor reste stenen på 300-årsdagen". Således till minne av räddningen av nordöstra Skånes mordbränare nummer ett, och inte till minne av Anders Bille och hans skånsk-danska trupper som ändade det svenska skövlingståget och de skräckfyllda dagarna i Skåne 1612, när man överraskade svenskarna i Vittsjö.
under augusti
Rykten går om underhandsförhandlingar mellan Stockholm och Berlin. Sverige skall få Sjælland som belöning för att gå med i kriget på tysk sida. Den svenska armén står mobiliserad och Sverige och skall ta Sjælland under observation, som det heter. Men om nu den svenska regeringen verkligen har så långtgående förhandlingar i överensstämmelse med den tyskgifte Gustav V:s sympatier, blir den i alla fall avsatt kort tid efter.
Under perioden 1860-nu, har ca 80 000 skåneländare utvandrat till Danmark.
Patern David Assarsson utger protestpamfletten "Det skånska problemet", som är en vädjan till skånsk självbesinning och skånskt medvetande, och en erinran om vad skånsk historia före 1658 var. Han ställer krav på undervisning i Skånelands egen historia. För detta blir han närmast helt bojkottad av samhället. I massmedia blir han hånad och förlöjligad, där man helt enkelt menar att man skall bortse från den tid som ligger före den svenska erövringen av Skåneland. Men skriften får ändå stor betydelse för många människor i Skåneland.
Till minne av att Karl XI och svenska armén en kort tid före slaget vid Lund hade sitt läger i Bårslöv som kallades "lortlägret", reses en sten med en märklig inskription där Karl XI får beteckningen "Skånes räddare", i den totala försvenskningens tecken: "ÅT MINNET AV KONUNG CARL XI, SKÅNES RÄDDARE, OCH HANS HÄR VILKA UNDER SVÅRA FÖRHÅLLANDEN VORO LÄGRADE VID BÅRSLÖV I NOV OCH SEGRADE VID LUND DEN 4 DEC 1676 RESTE TRAKTENS BEFOLKNING DENNNA STEN ÅR 1926."
4 december
Den storsvenska linjen i Skåneland når sin höjdpunkt vid firandet av 250-årsdagen av slaget vid Lund. I kungens närvaro hålles militärparader och storsvenska tal.
Hörbysändaren byggs. "Nu har vi erövrat Skåne för andra gången", säger man i Stockholm. Genom den etermediala styrningen från Stockholm blir följden språklig diskriminering och kulturell nivellering. Skånska språket avvecklas och en kulturell vallgrav i Öresund växer fram.
Ett medeltidsarkeologiskt fynd av världsklass görs, då man i en mosse i Halland stöter på ett manslik från mitten av 1300-talet, den s k Bockstensmannen. Hans kläder, som idag förvaras i Varbergs museum, är den enda fullständigt bevarade medeltidsdräkten i världen.
Kulturorganisationen Sällskapet Skånsk Samling stiftas, delvis med David Assarssons skrift "Det skånska problemet" som upphov. Hela den grupp av skåningar som engagerar sig i Skånsk Samling fram till 1960-talet - Folke Hellberg, Ernfrid Tjörne, Anders Hedvall m fl - blir utsatta för attacker, hån och förlöjligande.
Under den tyska ockupationen av Danmark under det andra världskriget tar sig många danska flyktingar över Sundet till Skåne där de generellt blir vänligt mottagna av befolkningen. Paralleller till de många skåneländska frihetskämparna i motståndsrörelsen 1676-79.
26 september
Dansk-Skånsk Forening stiftas i Helsingborg, vars syfte är att sprida kunskaper såväl i Skåneland som i det nuvarande Danmark om Skånelands historiska anknytning till Danmark.
Vid hög ålder (83 år) avslutar professor Knud Fabricius det mest grundliga och mest nyktra arbete om Skånelands historia, som någonsin framställts. Han har tagit sin doktorsgrad 1906 med de två första banden av "Skaanes Overgang fra Danmark til Sverige" och sedan följer två band, där det sista och fjärde nu utkommer. Över detta viktigaste bidraget till Skånelands nyare historia drags en tystnadens och glömskans slöja. Detta Skånelands enda vetenskapliga historieverk kommer inte ens att bli översatt till svenska.
Hesselø-konflikten utbryter. Sveriges statsminister Olof Palme menar att Hesselø enligt Roskildefreden är svenskt.
Stiftelsen Skånsk Framtid bildas, och lyckas inom loppet av fyra år få Skåneland internationellt erkänt som en kulturregion och som minoritetsfolk, med medlemskap i den globala mindretalsunionen UNPO - Unrepresented Nations and Peoples Organization och den europeiska mindretalsorganisationen FUEV.
KÄLLOR:
Uno Röndahl "Skåneland utan förskoning", "Skåneland II - på jakt efter historien",
Jonny Ambrius "Skånes Historia i Årtal",
Stiftelsen Skånsk Framtid "333 årsboken"
Kjeld B Nilsson "Vort glemte land"