Vid de sorgliga resterna efter Sankt Gertruds kloster i Vä kan man läsa på både svenska och engelska att klostret eldhärjats under 1500- och 1600-talen, men inte ett ord om att Sveriges hjältekung Gustav II Adolf fanns bland mordbrännarna.

ÖVERRUMPLINGEN I VITTSJÖ 1612

Gustav II Adolf hyllas i svensk historieskrivning som en lysande hjältekonung, och människorna i Skåneland äter bakelser som bär denne svenske kungs namn. Men om människorna visste vad denne monark uträttade i Skåneland under det s k Kalmarkriget, vore det tämligen lätt att sätta dessa bakverk i halsen.

I februari 1612 trängde den nyblivne svenske kungen Gustav II Adolf in i Skåne med en här på 3 000 man, för att bränna, stjäla, mörda och skända. Han hade redan föregående år lyckats inta och plundra staden Kristianopel i Blekinge med eld och svärd i sådan ordning att större delen av stadens invånare, såväl män som kvinnor och barn, miste livet. "Indbyggerne blev nedhuggede, Mødrene kastede deres Børn over Murene og sprang selv bag efter. Andre kastede sig i Baade, der blev overfyldte og sank. Efter dette Blodbad blev Byen afbrændt".

En för nordöstskåningarna skräckfylld vecka tog sin början. Få människor skulle undkomma levande, och brandröken ligga tung över Helgeådalen. Svenskarna satte eld på Glimåkra, Broby, Emmitslöv, Hjärsås, Knislinge, Gryt, Färlöv, Fjälkestad, Araslöv. Åsum, Skepparslöv, Önnestad och Vä gick upp i rök och mordbrännarfärden fortsatte över Vinslöv, Sörby, Gumlösa, Stoby, Ignaberga, Brönnestad, Hässleholms gård, Finja, Vankiva, Röke, Hörja och Norra Åkarp. Den svenske kungen skröt själv över sina bedrifter i ett brev att han och hans trupper "grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja."

Gustav Adolf räddades
När svenskarna den 11 februari slagit läger i Vittsjö och värmde sig vid eldarna från kyrkans inventarier, överraskades de plötsligt av en skånsk-dansk styrka under befäl av Anders Bille. Svenskarna flydde i panik ut på Vittsjöns is och stupade i hundratal. Gustav II Adolfs häst rök genom isen, men en svensk ryttare vid namn Thomas Larsson var där och drog upp majestätet.

Det svenska härjningståget i Skåne var över, men de hade bränt 24 socknar och utplånat den rika och viktiga handelsstaden Vä. Ånyo ställd inför rapporter om rykande ruiner, lemlästade människor och våldtagna kvinnor uppmanade danske kungen Christian IV de överlevande människorna i Vä att bosätta sig i den planerade fästningsstaden Kristianstad, som skulle bli ett "lås för Skåne".

Halland hade också råkat illa ut, där en svensk avdelning under fältmarskalk Cruus som fått order om att "i Halland röva, bränna och ihjälslå allt vad han kan överkomma", hade lagt arton socknar och staden Varberg i grus och aska.

Censur på mur
Fru Sofie Ulfstands brev från København i februari 1612 beskriver i viss mån hur man upplevde katastrofen i Skåneland. "Jeg kan ikke skrive Dig til, hvilken ynkelig Sorg vi have været udi i Skaane og hverledes Fruer og Børn kom nøgne av Sengen om Nattetide og vare glade de slap og kom herover til Sjælland med Livet; thi de Svenske kom ned og var Gustav med dennem, som er Kong Carls Søn, og vare de 17 Faner Fodfolk og 5 Faner Ryttere og brændte og sloge ihjel for Fode, alt de kunde overkomme."

Under en restaurering i Ravlunda kyrka 1930 framtogs under putsen följande text, om den svenske kungens bravader i Skåne: "Anno 1612, den 4 Februari kome de Suenske ind i Giønge Herrid der Brende røffuede oc ødelagde de vid fem eller sex oc tiüfue Kyrcke sogner: Den 8 Februari Brende Ve, denne 11. Dag bleffue de tappert i gien Besøgte aff vorris Kongis folck antastede på Visse Sø bade y hjielslagne oc Drucnede nogle tiuffue Hundrede mend oc miste al derris Bitte: som de hafde tagit: C.M.V." Efter den svenska erövringen av Skåneland hade texten tydligen varit så generande för de svenska erövrarna, att de låtit måla över den.

Marodör får monument
På 300-årsdagen av träffningen vid Vittsjö lät "tacksamma och trofasta ortsbor" resa ett minnesmärke - inte över Anders Bille och hans skånsk-danska försvarare - utan över räddningen av den svenske hjältekonungen Gustav II Adolf! Monumentet bär texten "Minne af Konung Gustaf II Adolfs räddning i Wittsjö den 11 februari 1612 av ryttaren Thomas Larsson. - Bygdens män och kvinnor reste stenen på 300-årsdagen".

Stackars vilseförda "ortsbor".

Källor

Uno Röndahl "Skåneland utan förskoning"
"Skåneland ur det fördolda"

Folke Hellberg "Skånes historia"

Jonny Ambrius "Skånes historia i årtal"

Stiftelsen Skånsk Framtid "333 årsboken"

[Tillbaka till huvudsidan]