Dannebrogen faller ned från himlen

Valdemar Sejr, Anders Sunesen och Dannebrogen

Få danska medeltidskungar har varit så populära bland befolkningen som Valdemar II, med tillnamnet Sejr (seger). Han efterträdde sin barnlöse bror Knud IV och kröntes juldagen 1202 till Danmarks kung i Lunds domkyrka. Hans regeringstid anses ha varit en strålande tid för hela Danmark med en blomstrande handel och i dess spår växte nya köpstäder, nyodlingar och hundratals nya byar fram över hela landet. Sillfisket i Öresund nådde fantastiska proportioner med stora inkomster och rikedomar i landet. Under denna tid sattes också de urgamla landskapslagarna på pränt och därför fick Valdemar under sin regeringtid även ett annat tillnamn: Lovgiver.

Valdemar Sejr hade redan innan han kommit på tronen, erövrat Holstein och Ditmarsken i norra Tyskland med Hamburg och Lübeck, och fortsatte sedan med den danska expansionen i Nordtyskland. Lunds ärkebiskop som krönte Valdemar Sejr i Lunds domkyrka hette Anders Sunesen. Han var en mycket lärd teolog som studerat i Paris, Bologna och Oxford. Han skrev bl a ett teologiskt poem på latin, den väldiga skapelsedikten "Hexaëmeron", vilken omfattar 8 040 hexametrar - det första stora vetenskapliga arbete som skrivits i Lund. Han sammanställde och översatte dessutom Skånelagen (Den Skånske Lov) till latin.

Sunesen och Dannebrogen
Redan samma år som Valdemar Sejr kröntes hade 16 skepp med estniskt krigsfolk som utgått från ön Ösel utanför Estland, landstigit i Blekinge där de härjade och ödelade hela Listerlandet. 1206 drog kung Valdemar Sejr och Anders Sunesen österut på ett korståg för att kristna de hedniska esterna och förhindra framtida plundringar från det hållet, och erövrade Ösel och Dagö. Påven Honorius III hade givit Valdemar Sejr sin tillåtelse att lägga alla hedniska länder han kunde erövra under det danska riket och den danska kyrkan. År 1219 drog det ihop sig till ett stort korståg mot Estland. Det sägs att hänförelsen blev stor över hela Danmark inför detta som man ansåg vara ett heligt krig, och att man inte bara förberedde sig med vapenövningar, utan också med bön och fasta.

På sommaren drog Valdemar Sejr och Anders Sunesen över Östersjön med en flotta på 500 skepp och landsteg där Tallinn nu ligger. Här stod också det avgörande s k Volmerslaget den 15 juni, då det danska fältlägret överfölls av den estniska hären i kvällsmörkret. Det var också under detta slag Danmarks nationalsymbol Dannebrogen föddes. Enligt legenden stod den lundensiske ärkebiskopen Anders Sunesen och bad med upplyfta händer under stridens gång. Så länge han gjorde det segrade danskarna, men när han han tröttnade i armarna och lät dem sjunka fick esterna övertaget. Då de övriga prästerna upptäckte detta, skyndade de fram och stödde hans armar. Då dalade plötsligt ett rött banér med vitt kors ned från himlen, och Guds röst hördes som sade: "Bär det högt så skall ni segra!". Och under denna fana leddes danskarna till seger. De hedniska esterna fick underkasta sig och mottaga dopet. Denna sägen är dock misstänkt lik den bibliska berättelsen i 2 Mos 17:8-16 om israeliteras strid mot amalekiterna. I själva verket lär flaggan vara en gåva från påven Honorius. Men hur som helst har den sedan dess varit Danmarks nationella symbol.

Nordtyskland går förlorat
Men Valdemar Sejrs utrikespolitiska nedgång började 1223 då han blev svekfullt tillfångatagen tilsammans med sina söner, under en jakt på den idylliska ön Lyø söder om Fyn, av den förrädiske tyske greven Henrik av Schwerin. Under hans fångenskap i Schwerin bröt det danska väldet i Nordtyskland samman. Kung Valdemar tvingades köpa sig fri mot en betungande lösensumma på 45 000 mark rent silver, allt drottningens guld samt alla Danmarks nordtyska besittningar. Valdemar försökte sedan med en här återerövra sina förlorade landområden, men i ett fältslag vid Bornhøved i Holstein 1227 satte de nordtyska furstarna definitivt punkt för Valdemar Sejrs drömmar om danskt herradöme i Nordtyskland. Och som om inte detta vore nog, miste Valdemar även sitt ena öga i detta slag. Samma år som Valdemar råkade i tysk fångenskap drabbades Lunds ärkebiskop Anders Sunesen av en svår sjukdom och drog sig tillbaka från biskopsämbetet. Han tillbringade sina sista levnadsår i enslighet på borgen Ivöhus på Ivön, där han dog midsommardagen 1228. Han ligger begravd i Lunds domkyrka, och länge trodde man att den obotliga sjukdom han drabbats av var spetälska, men det har senare visat sig att det egentligen var fråga om ledgångsreumatism.

Vår kung Valdemar Sejr, som försökte lägga Östersjöns södra och östra kust under danskt välde, gick ur tiden den 28 mars 1241. Under hans regering uppnådde det danska väldet sin största utbredning. Hans tre söner Erik IV Plovpenning, Abel och Christoffer I, vilka i tur och ordning kom att efterträda honom på tronen, skulle senare inleda det danska rikets stegvisa förfall. Men det är en annan historia.

KÄLLOR: Hans Wåhlin "Boken om Skåne"
Uno Röndahl "Skåneland II - På jakt efter historien"
"Skåneland ur det fördolda"
Jonny Ambrius "Skånes historia i årtal"
Folke Hellberg "Skånes historia"

[Tillbaka till huvudsidan]